Kisumu del 1

Det här får bli ett inlägg som fokuserar på bilder, mest för att jag har det lite stressigt i skolan för tillfället.

Hoppas förresten att julkänslan har börjat infinna sig hos er därhemma, det har den gjort här i alla fall!

Vårt hotell.

Hotellrummet jag bodde i tillsammans med en klasskamrat. Det gick tyvärr inte att få med hela rummet på bild, men ni får åtminstone ett hum om hur det såg ut.

På tisdagsmorgonen (dagen efter att vi anlänt till Kisumu) åkte vi ut på Viktoriasjön. Det första jag lärde mig om sjön var att den tydligen är populär att tvätta bilen i!

Såhär såg båtarna vi åkte i ut.

Ett tag efter att bilden togs dog deras motor. Kanske ska nämna också att det var i närheten av flodhästarna? Nej, jag skojar bara, flodhästarna var en bit bort och dessutom är de inte farliga om dagen, så det hade inte spelat någon roll.

En vattenhyacint.

Såhär grönt är vattnet i Viktoriasjön på vissa stället! Beror på vattenhyacinten, sade guiden. Man förstår varför kenyanerna betraktar vattenhyacinten som ett ogräs.

En traditionell kenyansk barnmorska

En bit utanför Kisumu bor en äldre kvinna som har ägnat nästan hela sitt liv åt att hjälpa till vid förlossningar. Varenda dag i 60 års tid har hon funnits där på olika sätt för blivande mödrar: Hon har masserat deras magar, gett dem smärtstillande ört- och växtblandningar och, när tiden varit inne, förlöst dem. Det har inte varit ovanligt att kvinnor som kommit till henne varit så unga som 14 år, men det är inget som betraktas som märkligt ute på den kenyanska landsbygden. Att kvinnor dör i barnsäng verkar också hända med jämna mellanrum, men när en klasskamrat till mig frågar hur ofta det brukar hända  får hon inget svar.

Den äldre kvinnan och hennes svärdotter.

Snart ska den gamla barnmorskan dra sig tillbaka och låta svärdottern ta över. Frågan är dock hur många gravida kvinnor som i framtiden kommer att välja en förlossning i en hydda ute i bushen framför en förlossning på sjukhus. Redan idag väljer många förstföderskor i Kisumu-området att söka sig till hälsovårdscentraler, och det gäller även de som bor utanför staden. Det ska bli intressant att se hur utvecklingen blir, i det här landet där gammalt och nytt ständigt tycks gå hand i hand.

__________________________

På tal om något helt annat så vill jag be om ursäkt för att jag inte har skrivit på länge. Det har varit lite för mycket på gång samtidigt i skolan och jag har inte hunnit med bloggen. Men de kommande dagarna hoppas jag att tiden och orken att skriva mer finns där! Tack för ert tålamod.

Vi hörs snart igen!

Den kommande veckan ska vi gymnasieelever vara borta på fältstudier. Natureleverna åker till Kakamega-regnskogen och samhällseleverna besöker staden Kisumu, som är Kenyas tredje största stad.

Vi samhällselever har på förhand fått skräddarsy vistelsen i Kisumu en del. Vissa utflykter är självklart obligatoriska, men i övrigt har vi fått välja fritt utifrån det som är möjligt för skolan att ordna. På mitt eget schema finns bland annat ett studiebesök i Vi-skogen, en båttur på Viktoriasjön och en tur till en teplantage. 

Viktoriasjön, Afrikas största sjö.

Jag tror att fältstudieveckan kommer att bli både spännande och intressant! Ska ta så många bilder jag bara orkar så att jag kan visa er hur jag haft det sedan. Ha det bra till dess!

Thou shalt not steal

För ett par veckor sedan gjorde två elever från Svenska skolan något mycket dumdristigt: de stal en spegel från en nattklubb. Stölden var inte grundad på ett genomtänkt beslut, utan det hela skedde föga förvånande i fyllan och villan. Nattklubben ifråga lade inte märke till att något saknades förrän alla Svenska skolans elever redan hade åkt därifrån. 

I Sverige är attityden mot brott av det här slaget ganska förlåtande, särskilt om de som handlat fel är minderåriga. Hade samma händelse utspelat sig på en svensk nattklubb tror jag att eleverna (eller snarare deras föräldrar) skulle ha kommit undan med böter, om ens det. Men nu hände det här i Kenya och inte i Sverige, något som gör situationen helt annorlunda.

I Kenya dödas ibland tjuvar av lynchmobbar. Skriker någon "tjuv!" samlas genast människor för att gemensamt ta fast förbrytaren, och med jämna mellanrum spårar situationen ur. Någon börjar kanske sparka på den fasttagna stackaren och då är det lätt hänt att andra hänger på.

Denna slags bestraffning är ett relativt nytt fenomen, men det finns en naturlig förklaring till att det har blivit såhär. Den går att sammanfatta med två ord: korrupt polisväsende. Kenyanerna har helt enkelt lärt sig att det inte tjänar någonting till att lämna över brottslingen till polisstationen - då går han/hon fri efter bara några minuter. Polisen är nämligen mutbar, på grund av de låga lönerna inom polisyrket. Således har kenyanerna börjat ta rättvisan i egna händer och själva bestraffa brottslingen.

För att gå tillbaka till eleverna som tog med sig spegeln från nattklubben så blev de som sagt inte upptäckta förrän mycket senare, och jag är inte heller säker på om de hade tvingats utstå en behandling av ovan nämnda slag oavsett. Att vara vit i det här landet ger en speciella förmåner, sorgligt men sant. Men hur som helst blev skolledningen mycket upprörd över händelsen. Faktum är att alla från Svenska skolan som besökte nattklubben den kvällen var nära att bli häktade (nattklubben hade nämligen ingen aning om vilka elever som hade stulit spegeln och ville därför sätta alla i häkte tills de fick reda på det). Det är åtminstone det jag har hört, rykten sprids ju som en löpeld på det här internatet. Som tur var löste sig dock allting till slut. Men tänk vad illa det kunde ha gått egentligen!

Söndagsutflykt till Westgate

Idag var jag och Karin i Westgate och handlade! Vi tittade mest på kläder och böcker, så typiskt nog slutade det hela med att både hon och jag lämnade köpcentret med ett klädesplagg och en bok var. I mitt fall en bok till Christoffer och i hennes fall en kokbok. 

Förresten har det kommit en ny tjej till internatet. Hon heter Emily (Emelie?) om jag inte missminner mig. Jag har inte hunnit prata så mycket med henne än, men hon verkar vara trevlig!

Att leva sunt

Jag har aldrig varit en nyttighetsmänniska. För det mesta väljer jag de tillfälliga njutningarna framför sådant som jag vet att min hälsa i längden skulle tjäna på. Däremot inte sagt att jag är överdrivet onyttig - det är jag inte. Jag är bara för lat för att ge mig ut och springa regelbundet och jag undviker inte heller godsaker. 

Men nu har jag bestämt mig för att förändra min livsstil till det bättre! Jag tänker dock inte bry mig om att förbättra min diet, utan enbart fokusera på att träna mer. Jag känner till mina egna tillkortakommanden och därför vet jag att jag måste börja litet för att det ska leda någonstans. Finns det egentligen någon som klarar av att bryta med alla dåliga vanor på en och samma gång? 

Hur som helst tror jag att jag kommer att lyckas bra. Jag har känt mig motiverad till att satsa på fysiska aktiviteter länge, ända sedan jag kom till Svenska skolan faktiskt. Det finns ju så många idrottsmöjligheter häromkring! Man kan simma, gå på gym, löpa, ta danslektioner, spela tennis eller rida, för att nämna några av alternativen. 

Personligen tänker jag nog satsa på att simma, gå på gym, löpa och spela tennis. Simma har jag beslutat mig för att göra åtminstone varannan dag. Jag har redan tjuvstartat och tycker att det känns jättehärligt! Lite kallt visserligen, men när man har kommit igång märker man det inte längre.

I övrigt blir det väl något annat träningstillfälle i veckan, och då är jag fri att välja det jag känner för. Har ju Idrott och hälsa A på schemat också, så jag nöjer mig med simningen + gymma/löpa/spela tennis. Det är förmodligen lagom för mig.

Jag kanske har sagt det förut, men visste ni förresten att kroppen blir mycket bättre på att ta upp syre när man befinner sig så högt upp som vi i Nairobi gör? Det kommer jag att tjäna på om jag satsar på att löpa när jag återvänder till Sverige igen!